Image

Ritoprat stävar som ett skepp fram på ett hav av tusch. Ombord finns ingen kapten, bara en skock vilsna apor som ständigt tjattrar. Då och då försvinner någon av dem ned i lastrummet och kommer tillbaka med en teckning. En annan klättrar upp i masten och återvänder med lite text. Sedan sätter alla aporna under stort oväsen ihop text och bild utan att någon begriper hur det går till. När de tröttnat på leken slängs allt överbord. I kölvattnet upptäcker vi vad de har hållit på med.

Rita gör jag för att jag inte kan låta bli. Jag har haft några illustrationsuppdrag men mitt jobb är copywriterns. Mer om det finns på Bracopy.












SKISSER

Parken duger

allmanningen

Idag ville jag skissa träd, men eftersom SMHI förutspådde regn och åska (falskt alarm) vågade jag inte bege mig ut i de djupa skogarna utan nöjde mig med närmaste park. Träd som träd.

SKISSER

Skönhet

uppatetDet finns skönhet i mat. Den försvinner inte när maten är uppäten utan flyttar bara till ett nytt ställe.

ANTECKNINGAR

Borstahusens böljor

borstahusen1

Fiskeläget Borstahusen har sin historia förevigad i en utställning i Pumphuset. Husen i den lilla byn ligger skuldra vid skuldra längs kustlinjen som för att bilda en trotsig front mot väder och vind. Den här dagen tittade dock solen fram och det blev läge att hala upp skissblocket.

SKISSER

Samtidigt i ankdammen

grasand

En av hembygdsparkens gräsänder klädd i årets modefärg Antwerp Blue.

SKISSER

Trädkroppar

alle

Hur tränar man modellteckning/kroki mellan lektionerna? Man kan rita av sig själv men det tröttnar man snabbt på för armarna (som håller blocket) hamnar alltid i samma position. Går man ut på stan är som sagt det mesta varianter på kuber och rätblock. Människorna rör sig för snabbt för att jag ska hinna rita dem. Och det blir ändå bara kläderna jag ritar av – inte kroppen. Räddningen är träden. Speciellt de knotiga. Man kan efter en stunds stirrande se armar, hälar, bröstkorgar (och bröst), armhålor och genitalier. Bara att rita på!

ANTECKNINGAR

Känns livet kantigt?

kantighet

Räta vinklar, raka linjer, upprepningar. Det är stadens mönster. Vi bor i lådor och åker omkring i lådor. Stadsplanens kvartersbildningar tvingar oss att vandra i rätvinkliga mönster även om vår önskan är att gå runt. Hur påverkar det oss? Vi blir uppmanade att tänka utanför boxen men vet vi överhuvudtaget hur livet utanför boxarnas raka ytor egentligen ser ut och känns? Det rätvinkliga är människans språk. I naturliga miljöer råder stor brist på rätvinklighet. Naturen bjuder oss hur många former som helst att inspireras av. Så varför har vi valt att bygga in oss själva i det kantiga? Vi tror antagligen det är nödvändigt. Men jag undrar om det i stället inte är nödvändigt att börja experimentera och se det krokiga, det sneda, det böljande, det bulliga, det slingrande, kort sagt alla de former, volymer och sambandet dem emellan som vi kan upptäcka redan genom att se på närmaste träd.

ANTECKNINGAR

Frost på kolonilotten

kolonistuga

Yesterday we had frost. I took a walk to a nearby place where there are allotment gardens. Many of the plots have small houses which in fact are sheds for tools and meant to provide shelter. Some of them are neatly built and painted in bright colours. They look like small summer houses. In the summertime this place is full of flowers, vegetables and of course – amateur gardeners. Allotment gardens were made available for urban citizens as a means of recreation. Denmark have a history of allotments dating back to 1778 (thanks Wikipedia) and impressed by what they saw people in Sweden established their first allotment gardens in 1895. News did not travel fast in those days.

ANTECKNINGAR

Sluta läsa och se dig själv

dubbelwe

Att läsa en bok är som ett arbete, ett jobb. Det är först när man lyfter blicken från de monotona raderna av bokstäver som man verkligen får njuta. Då kommer belöningen. Man känner hur ens egna tankar har fått energi att häva sig upp till en ny nivå. Världen blir för en stund lite vackrare. Man säger Aha! eller får ett leende på läpparna. Det är egentligen inte det man läser som berikar, utan reflektionerna som kommer när man börjar betrakta sig själv i nytt ljus.

SKISSER

Vakenmanicken

pressobryggare

Här är prylen som ska hålla mig vaken i vinter. Pressobryggaren genererar en svart sörja som om man sväljer den får öronen att susa och golvet att gunga. Omöjligt att sova efter en sådan koffeinkick. Men gott är det inte. När jag vill dricka något njutbart blir det grönt te (japansk sencha). Fast efter teet händer det att jag tar en tupplur.

ANTECKNINGAR

Trädet faller inte långt från äpplet

matlagaren

Att hälsa på sin pappa lockar fram lusten att jämföra. Den där vanan som han har – kommer jag att göra likadant när jag blir äldre? frågar jag mig. Kommer jag att prata med min son på samma sätt som han pratar med mig? Mycket går inte att jämföra. Pappa är en generös och snäll människa, mer än vad jag någonsin kommer att bli. Men ändå sitter jag där och undrar medan vi pratar vid köksbordet: Hur lika är vi egentligen? Ser jag likheterna lika bra som jag tycker mig se olikheterna? Vill jag vara lik honom? Den frågan spelar nog stor roll. Till utseendet är vi ganska olika, men inte så mycket som bilden antyder. Den är en karikatyr. Och det är kanske så det fungerar. Människor i vår omgivning finns inom oss som karikatyrer där vissa drag som vi betraktar som typiska har överdrivits och förstorats. Ritar man inte om bilden då och då kanske karikatyren ligger i vägen för en mer nyanserad uppfattning. Jag borde försöka hitta något nytt hos pappa varje gång vi träffas. Kanske borde jag göra på det viset med alla människor.

SKISSER

Sune Gråsten

skulptur

Bård Breivik heter konstnären bakom granitskulpturen Sunes stenar som står utanför entrén till Malmö Stadsbibliotek. Varje gång jag passerar dem känns det som om de lutar mer än förra gången. Jag säger det – en vacker dag gäller det att springa fort som fasen när de där stenblocken inte längre orkar hålla sig upprätta. Därefter kommer ingen att vilja döpa sitt barn till Sune.

SKISSER

Röd & het

sambalSambal Oelek är en chilisås stark nog att driva turbinerna i ett mindre elkraftverk. Ändå är det så gott att jag kan äta sörjan med sked. Och enligt en källa på internet (var annars?) kan chili skydda mot vinteråkommor som förkylning och bihåleinflammation. Dessutom piggar det enligt samma källa upp immunförsvaret. Man kanske till och med kan använda den som nattkräm?

SKISSER

Skåpbil

van1

ANTECKNINGAR

Semestermål

majorsgatan

Dagsfärsk bildrapport från hörnet Majorsgatan och Hovdalavägen. Som en ren service, alltså. Det är ju snart dags att bestämma vart familjen ska åka på sommarsemester – har ni övervägt Hässleholm?

ANTECKNINGAR

Häftapparat mot förkylning

frog

När jag var tio år gammal genomled jag en förkylning som höll mig sängliggande. Detta ömkansvärda tillstånd utgjorde rätt tillfälle att beveka min mor till att köpa det jag mest av allt ville ha: en grön häftapparat. Visst kan barn vara bisarra. Hon skakade på huvudet men gjorde ändå som jag önskade. Tack vare häftapparaten som jag använde till att häfta ihop serietidningar så att de inte längre gick att läsa, blev jag snabbt frisk. Häftapparaten Frog Sax var visst en klassiker som tillverkades i stora upplagor. Vem vet – den kanske botat många åkommor.